Debatt: Så kan samhället stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor och barn

Läs debattartikeln på Altingets hemsida här

Hur säkerställer vi att kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer får det trygga och professionella skydd och stöd de behöver? I samband med remissbehandlingen av SOU 2026:34 Nya nätbrott och andra åtgärder för genomförandet av direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer aktualiseras frågan om samhällets stöd till våldsutsatta.

Svik inte en sårbar målgrupp

Det råder ingen tvekan om att den nya reformen för skyddade boenden, som trädde i kraft i april 2024, innebär utmaningar för många aktörer. Den innebar bland annat att ideella och privata aktörer måste ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) för att bedriva skyddade boenden. Det var ett nödvändigt steg för att höja kvaliteten och säkerheten för våldsutsatta.

Men som med de flesta reformer finns det utmaningar när nya krav omsätts i praktiken. Svaret får aldrig bli sänkta krav eller en återgång till hur det var förr. Det vore att svika en mycket sårbar målgrupp som behöver kvalitetssäkrade insatser. Samhället måste gå framåt, inte backa.

Kvalitetskraven på skyddade boenden var länge oacceptabelt låga. Fram till lagändringen var verksamhetsformen oreglerad. Vem som helst kunde öppna ett skyddat boende utan formella krav på kompetens, organisation eller rättssäkerhet. Det saknades ofta strukturerade riskbedömningar samt krav på digital, fysisk och psykisk säkerhet.

Nödvändigt med tillståndsplikt

Barn betraktades som medföljande utan egna rättigheter, så deras situation varken utreddes eller följdes upp på ett strukturerat sätt. Barns rätt till skolgång, hälso- och sjukvård och stimulerande fritid äventyrades och tillgodosågs många gånger inte på grund av juridiska hinder. Det dåvarande systemet bidrog till att barns rättigheter, enligt barnkonventionen, inte uppfylldes. Att komma till rätta med dessa brister genom lagändringar och tillståndsplikt var nödvändigt.

Som en del av den idéburna välfärden står vi bakom höga krav på kvalitet och säkerhet i skyddade boenden. Samtidigt ser vi en rad utmaningar med hur reformen fungerar i praktiken.

Äventyra inte kvinnor och barns säkerhet

Vi kräver därför att politiken tar ansvar för att reformen kan genomföras utan att äventyra kvinnors och barns rätt till skydd:

Säkerställ en långsiktigt hållbar finansiering av reformen
Följ upp kommunernas faktiska kostnader för placeringar till våldsutsatta. Finansieringen behöver ge kommunerna likvärdiga förutsättningar att erbjuda skydd utifrån individens behov.
Sänk trösklarna till skyddat boende
Placering ska kunna användas förebyggande vid ett omedelbart skyddsbehov, inte först när alla andra alternativ är uttömda – vilket också är intentionen med reformen.
Se skyddat boende som en professionell specialistinsats
Att lämna en våldsam relation handlar inte enbart om behovet av ett nytt boende, utan kräver avancerade riskbedömningar och bearbetning av våldserfarenheter.
Gör placeringskedjan trygg – en flytt ska räcka
Säkerställ professionellt skydd, stöd och stadigvarande boende direkt, utan onödiga omplaceringar.
Öka nyttjandet av kvalitativa boenden
Vi och flera andra seriösa aktörer står redo att ta emot placeringar.
Montera inte ned kvalitetskraven
Skyddade boenden ska inte bara ge tak över huvudet utan erbjuda professionella insatser för både vuxna och barn.

Kommunerna behöver få resurserna som krävs och säkerställ att reformen leder till att fler utsatta kvinnor och barn får ett tryggt och varaktigt skydd.

Martin Ärnlöv, Sanna Detlefsen och Sara Rosberg
Direktor Göteborgs Stadsmission, direktor Östergötlands Stadsmission respektive direktor Umeå Stadsmission